Skeberga gård
Skeberga gård är nämnd första gången 1460. Gårdsarkivet är bevarat i original sedan år 1664 men innehåller också handlingar i avskrift från 1460. Karta är upprättat 1716, se nedan.
Skeberga var på 1600-talet byggt som säteri med huvudbyggnad och två flyglar. På 1880-talet ersattes huvudbyggnaden av en ny, samtidigt som ena flygeln förändrades till mangårdsbyggnad nr. 2, eftersom det då fanns två ägare till Skeberga.
Markerat på karta: Mellersta/Södra Torsö
Under Skeberga har funnits minst sju torp: Björsnäsmossen, Hyddan, Lambar, Lilla Lambar, Nakaregap, Stöta hagen och Åsen.
Siöbergia Säteri 1716 © Lantmäteriet
Man kan tänka sig att namnet Skeberga ursprungligen kommer ur Sjöberga då det ligger på berget intill sjön!
Skjebergia Säteri 1770 © Lantmäteriet
Familjen Larsson på Skeberga före 1945. Från vänster Bertil Larsson-Thorstrand, Karin Larsson-Thorstrand, Anders Larsson, okänd gäst samt Anna Larsson. Den fina glasverandan togs bort 1945 vid en renovering av huset. Den ersattes av en balkong med altan under.
Skördearbete på Skeberga i slutet av 1940-talet. Bertil Larsson-Thorstrand på en traktor med järnhjul och Oskar Hätting på bindaren.
Konstnär: Kjell Fristedt
“På flera av Torsögårdarna finns dokument som visar hela ägarlängden. År 1460 var den första ägaren till Skeberga gård goodskalk Mattesson. Senare ägde en kvinna gården. Hon hävdade att hon sålt både Skeberga, Sanden och Boda till kyrkan. År 1491 erkände hon att biskopsstolen i Skara erhöll gårdarna i utbyte mot förnödenheter.”
Konstnär: Kjell Fristedt
“David Svensson på Skeberga hade lägrat en gift kvinna, Juta-Karin, vars man var soldat och hade rymt ur tjänsten och dragit till Värmland. Hon tröstade sig då med David, men det kostade henne 80 daler eftersom hon var gift. David däremot behövde bara böta 40 daler ty han var ogift. Året därpå var Juta-Karin i farten igen, denna gång med Rafvel Svensson, också han från Skeberga. Även denna gång fick hon böta 80 daler medan Rafvel kom undan med ett böta en ko!”