Hovs by
Hov var troligtvis bebott under förhistorisk tid, kanske redan på järnåldern. Ett gravfält med ett flertal markanta högar finns också här. Järnåldersbönderna bosatte sig ofta på grusåsar eller på andra höjder, där där de byggde sina hus och grundade byar. Man odlade på de lättarbetade sluttningarna och hade bete åt kreaturen på ängsmarkerna som låg nedanför. Vid stränderna utmed åar, mossar och sjöar skördades vinterfoder åt djuren. Precis så ser det ut i Hovs by.
Karta (Historiska kartor) från 1776, före storskiftet 1796. © Lantmäteriet
Intressant att notera är att Prästgården här hörde till Hovs by och inte till Bölstad by.
I Torsö kyrkoarkiv från 1796-1801 finns tre gårdar i Hovs by, Håf Sörgård, Håf Vassagård (Wassagård) och Håf Nolgård.
Hov Nolgården var förr en gård med ett boningshus, som stod i den nuvarande bakere delen av trädgården. Bröderna Lars och Karl Johansson, födda i Sundet, Mellomgården, köpte gården på 1850-60 talet. De rev det gamla huset och byggde varsin stenfot till bostadshus med gavlarna mot vägen och drog sedan stack om vem som skulle bo var. Karl fick det södra huset och Lars det norra. De nedersta våningarna i båda husen var identiska, men spegelvända. Lars byggde sedan på en andra våning med front mot både norr och söder. Karls hustru Stina lär ha varit lite stor av sig. Hon såg till att man byggde till en hel våning på andra planet och dessutom ett tredje plan som vind med fönster.
Lars och Karl delade på ansvaret för gården. Uthusen, dvs vedboden med snickarbod och södra boden, där det fanns en mangel, saltkar och säd, var troligen äldre än boningshusen. Den gamla ladugården var i gamla tider utrustad med halmtak. En andra ladugård byggdes 1911 av Frans, son till Lars, och 1960 byggdes ytterligare en ladugård. Mellan ladugårdarna fanns ett gammalt uthus för grisarna men det revs ca 1949.
Markerat på karta: Mellersta/södra Torsö
Hov Wassagården på 1930-talet. Från vänster: Elin, Karin, Olle, Oskar, Sven och Johan Svensson. Hästen Svea står i mitten och Grålla står längst till höger.
Hovs Nolgård på 1960-talet.
Denna kastanj togs från Skeberga 1872 av Frans och Kristina. Den planterades mitt på gården mellan de två boningshusen som ett ståtligt vårdträd.
Nils Johansson f 1912, här i tjugoårsåldern med dåtidens dragare. Han övertog Hov Nolgården 1942 från sin far Valfrid och drev gården tillsammans med hustrun Greta fram till 1986. Från 1944 också tillsammans med trotjänaren Karl Gustafsson.
Skördetid med självbindare.
En mötesplats för asagudarnas dyrkare var Hov. Där firades ljusets återkomst med offer av både större och mindre djur och man åt och drack tillsammans. Ordet hov betyder kult eller mötesplats.”
Konstnär: Kjell Fristedt