Konstnär: Kjell FristedtFågelö gårdFågelö gård (eller gods) är nämnt första gången 1312, då vid namn Fulu gård. Ursprungligen bestod gården av tre gårdar, om ett mantal vardera. Från 1639 och framåt har fler kringliggande gårdar lagts till och godset har på så sätt vuxit fram. Den första namngivna ägaren var biskop Brynolf i Skara men han bytte snart bort sina gods på Fågelön till änkan Cecilia Joarsdotter, som redan ägde gårdar i Björk på Torsö. 1320 är Abjörn Petersson nämnd som ägare. Han pantsatte gården till biskopen i Skara och när han inte kunde lösa panten tillföll gården biskopen, igen! Gården förblev under biskopsstolen i Skara under hela medeltiden fram till 1500-talet, då Gustav Vasa drog in gården till kronan och förblev ägare fram till 1639. Kapten Nils Posse på Säby i Berga socken, blev ny ägare det året och sedan dess har godset för det mesta varit i privat ägo. 1900 såldes Fågelö av Rosina Leuhusen till Katrinefors AB, som i sin tur arrenderade ut gården. Vid denna tid fanns fortfarande många torp som hörde till gården. Några av dem blev då egna arrenden och andra raserades och införlivades med huvudgården. Från 1946 drevs gården i egen regi under en gårdsinspektör. Först Henry Larsson fram till 1954, då Svante Forslid tillträdde och blev kvar till 1964. Kurt Boklund tog då över för att 1972 köpa gården tillsammans med Ove Ekström från Skeberga. 1989 såldes gården igen till Ulf Thisner och 1997 kom gården åter i Skara stifts ägo, som arrenderar ut gården, och är så fortfarande 2021. Till ägorna har det hört ett 30-tal torp. Som mest har 215 personer bott på godsets område. Detta var år 1855. Många arbetade i stall och ladugård, på åker och äng. Utöver torpen fanns ett okänt antal backstugor som växte upp under 1800-talet, då barnkullarna blev stora. Omkring 1825 uppfördes mangårdshus på Fågelö gård bestående av två flygelbyggnader. Dessa var avsedda för anställda på gården. Någon huvudbyggnad har aldrig funnits förrän 1993, då den nuvarande byggdes. Tidigt i gårdens historia låg fähusen uppe på kullen där bostadshusen nu ligger.På godset fanns också en skola, ett mejeri, en smedja, två soldattorp (Kopparbron och Plankegap) och ett husartorp (Kvistatorp). Ett båtbyggeri har också funnits på godset, på stranden vid Myrhult i Fågelöviken. Galeasen Mina byggdes där 1876. Byggherre var godsets dåvarande ägare Albert Paul. Fartyget uppkallades efter byggherrens hustru Wilhelmina, kallad Mina (f Brobäck).  Ett kapell har också funnits på godsets område sedan 1600-talet, Fågel kapell.  Godsets areal var 1799 nära 4000 tunnland (ca 2000 hektar), men har sedan ökats på vartefter man odlat upp ängs- och slåttermarker och hagar. Markerat på karta: Norra Fågelö

Konstnär: Kjell Fristedt

Fågelö gård

Fågelö gård (eller gods) är nämnt första gången 1312, då vid namn Fulu gård. Ursprungligen bestod gården av tre gårdar, om ett mantal vardera. Från 1639 och framåt har fler kringliggande gårdar lagts till och godset har på så sätt vuxit fram. Den första namngivna ägaren var biskop Brynolf i Skara men han bytte snart bort sina gods på Fågelön till änkan Cecilia Joarsdotter, som redan ägde gårdar i Björk på Torsö. 1320 är Abjörn Petersson nämnd som ägare. Han pantsatte gården till biskopen i Skara och när han inte kunde lösa panten tillföll gården biskopen, igen! Gården förblev under biskopsstolen i Skara under hela medeltiden fram till 1500-talet, då Gustav Vasa drog in gården till kronan och förblev ägare fram till 1639. Kapten Nils Posse på Säby i Berga socken, blev ny ägare det året och sedan dess har godset för det mesta varit i privat ägo. 1900 såldes Fågelö av Rosina Leuhusen till Katrinefors AB, som i sin tur arrenderade ut gården. Vid denna tid fanns fortfarande många torp som hörde till gården. Några av dem blev då egna arrenden och andra raserades och införlivades med huvudgården. Från 1946 drevs gården i egen regi under en gårdsinspektör. Först Henry Larsson fram till 1954, då Svante Forslid tillträdde och blev kvar till 1964. Kurt Boklund tog då över för att 1972 köpa gården tillsammans med Ove Ekström från Skeberga. 1989 såldes gården igen till Ulf Thisner och 1997 kom gården åter i Skara stifts ägo, som arrenderar ut gården, och är så fortfarande 2021.

Till ägorna har det hört ett 30-tal torp. Som mest har 215 personer bott på godsets område. Detta var år 1855. Många arbetade i stall och ladugård, på åker och äng. Utöver torpen fanns ett okänt antal backstugor som växte upp under 1800-talet, då barnkullarna blev stora. Omkring 1825 uppfördes mangårdshus på Fågelö gård bestående av två flygelbyggnader. Dessa var avsedda för anställda på gården. Någon huvudbyggnad har aldrig funnits förrän 1993, då den nuvarande byggdes. Tidigt i gårdens historia låg fähusen uppe på kullen där bostadshusen nu ligger.

På godset fanns också en skola, ett mejeri, en smedja, två soldattorp (Kopparbron och Plankegap) och ett husartorp (Kvistatorp). Ett båtbyggeri har också funnits på godset, på stranden vid Myrhult i Fågelöviken. Galeasen Mina byggdes där 1876. Byggherre var godsets dåvarande ägare Albert Paul. Fartyget uppkallades efter byggherrens hustru Wilhelmina, kallad Mina (f Brobäck). Ett kapell har också funnits på godsets område sedan 1600-talet, Fågel kapell.
Godsets areal var 1799 nära 4000 tunnland (ca 2000 hektar), men har sedan ökats på vartefter man odlat upp ängs- och slåttermarker och hagar.

Markerat på karta: Norra Fågelö

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Smedjan låg mellan bostadshuset och sjön. Sista smeden var Frans Larsson. Det finns inget kvar av huset nu mer än några stenar mitt i kohagen.  Smedjan är skyltad av Torsö Hembygdsförening. Markerat på karta: Norra Fågelö

Smedjan låg mellan bostadshuset och sjön. Sista smeden var Frans Larsson.
Det finns inget kvar av huset nu mer än några stenar mitt i kohagen.
Smedjan är skyltad av Torsö Hembygdsförening.
Markerat på karta: Norra Fågelö

Harvning med parhästar på Fågelö gård 1943. Rune Johansson och Kristian Nilsén.

Harvning med parhästar på Fågelö gård 1943. Rune Johansson och Kristian Nilsén.

Konstnär: Kjell Fristedt Kjell skriver så här: “Det fanns en varvsplats på Fågelö gårds marker, i anslutning till Fågelöviken, troligtvis söder om badviken. De fartyg som byggdes där var alla segelfartyg avsedda för Vänersjöfart. Enligt uppgifter ha…

Konstnär: Kjell Fristedt
Kjell skriver så här: “Det fanns en varvsplats på Fågelö gårds marker, i anslutning till Fågelöviken, troligtvis söder om badviken. De fartyg som byggdes där var alla segelfartyg avsedda för Vänersjöfart. Enligt uppgifter har fartygen Hedvig Maria, Fritiof och Mina byggts där.”

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Gårdsbild från början av 1900-talet. Utlånad av Fågelö gård.

Mejeriet var i bruk till 1916. Huset revs på 1940-talet. Skyltat av Torsö Hembygdsförening. Markerat på karta: Norra Fågelö

Mejeriet var i bruk till 1916. Huset revs på 1940-talet.
Skyltat av Torsö Hembygdsförening.
Markerat på karta: Norra Fågelö

Vårbruk 1948. Inspektör Henry Larsson. Förare av jeepen är Martin Sjögren.

Vårbruk 1948. Inspektör Henry Larsson. Förare av jeepen är
Martin Sjögren.

Oskar Johansson plöjer. Hästarna heter Måns och Pontus och längre bort Bläsen och Balder med Karl.

Oskar Johansson plöjer. Hästarna heter Måns och Pontus och längre bort Bläsen och Balder med Karl.