Illustration från PixabayBorängs fornborg  Borgen som en gång låg uppe på höjden invid Östersundet kan ha varit ca 100 meter lång och några tiotal meter bred. Fornborgarna låg nästan undantagslöst på höjder och bergskammar med branta bergssidor, gärna utmed sjösystem och transportvägar. Detta ser vi ju tydligt här på Borängs fornborg som ligger strategiskt placerad på en höjd alldeles intill Östersundet. Under medeltiden var vattenlederna betydligt viktigare för kommunikationerna här i Västergötland än vad man kan föreställa sig. Förutom Göta älv, Vänern och Vättern, utgjorde Hallandsfloderna Ätran och Viskan, vilka båda rinner upp i Västergötland, viktiga kommunikationsleder ut till Halland och Västerhavet.Under medeltiden var orostider mest hela tiden och Västergötland och Vadsbobygden blev ett gränsland. Här kämpades många och långa strider mellan de nordiska länderna. Under tidig medeltid nådde landskapsgränsen inte Kattegatt. Det var först vid 1200-talets mitt när ställen som Askim, Vättle och Sävedalen kom att tillhöra Götaland. Även inbördes strider var vanliga, både mellan släkter och olika politiska grupperingar och därför har Västergötland ofta kommit att bli skådeplats för såväl hårda som grymma slag. Vid anfall var det borgen som kunde larma/varna. Ofta hade man sikt bort mot nästa borg, och säkert hade man ett signalsystem som kunde varna vid fara eller till samling, kanske med vårdkasar som gav rejält med rök. Fornborgarna användes främst som tillflyktsplatser, det vill säga som en tillfällig hemvist dit den kringboende befolkningen flydde i orostider. De fungerade också som försvar, med eller utan permanent boende, en fast försvarspunkt som krävde kontinuerliga arbetsinsatser och större underhåll. Att bevaka var också en viktig uppgift. Man talar då om en farledsborg, utmed en transportled i syfte att skydda eller beskatta handel och resande.Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid. Kulmen i borgbyggandet var under den oroliga folkvandringstiden 400–550 e. Kr.Hur vår borg här på Torsö har använts vet vi lite om. Kanske var det en farledsborg….. den var ganska liten men hade säkert en viktig uppgift.

Illustration från Pixabay

Borängs fornborg

Borgen som en gång låg uppe på höjden invid Östersundet kan ha varit ca 100 meter lång och några tiotal meter bred. Fornborgarna låg nästan undantagslöst på höjder och bergskammar med branta bergssidor, gärna utmed sjösystem och transportvägar. Detta ser vi ju tydligt här på Borängs fornborg som ligger strategiskt placerad på en höjd alldeles intill Östersundet. Under medeltiden var vattenlederna betydligt viktigare för kommunikationerna här i Västergötland än vad man kan föreställa sig. Förutom Göta älv, Vänern och Vättern, utgjorde Hallandsfloderna Ätran och Viskan, vilka båda rinner upp i Västergötland, viktiga kommunikationsleder ut till Halland och Västerhavet.

Under medeltiden var orostider mest hela tiden och Västergötland och Vadsbobygden blev ett gränsland. Här kämpades många och långa strider mellan de nordiska länderna. Under tidig medeltid nådde landskapsgränsen inte Kattegatt. Det var först vid 1200-talets mitt när ställen som Askim, Vättle och Sävedalen kom att tillhöra Götaland. Även inbördes strider var vanliga, både mellan släkter och olika politiska grupperingar och därför har Västergötland ofta kommit att bli skådeplats för såväl hårda som grymma slag. Vid anfall var det borgen som kunde larma/varna. Ofta hade man sikt bort mot nästa borg, och säkert hade man ett signalsystem som kunde varna vid fara eller till samling, kanske med vårdkasar som gav rejält med rök.

Fornborgarna användes främst som tillflyktsplatser, det vill säga som en tillfällig hemvist dit den kringboende befolkningen flydde i orostider. De fungerade också som försvar, med eller utan permanent boende, en fast försvarspunkt som krävde kontinuerliga arbetsinsatser och större underhåll. Att bevaka var också en viktig uppgift. Man talar då om en farledsborg, utmed en transportled i syfte att skydda eller beskatta handel och resande.

Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid. Kulmen i borgbyggandet var under den oroliga folkvandringstiden 400–550 e. Kr.

Hur vår borg här på Torsö har använts vet vi lite om. Kanske var det en farledsborg….. den var ganska liten men hade säkert en viktig uppgift.

Högst uppe på borgen - i nutid!

Högst uppe på borgen - i nutid!

Ett magiskt landskap laddat med tankar kring hur människor kanske levt här för 1500 år sedan?

Ett magiskt landskap laddat med tankar kring hur människor kanske levt här för 1500 år sedan?